Regn
Fem dagar senare och 2 kilo mindre på kroppen tror jag att min lilla sjukdom håller på att försvinna helt. Jag kan inte med ord beskriva hur skönt det är att inte vakna på morgonen med extremt halsont, varm som en finsk bastu, hungrig som en varg utan att kunna äta och seg som en banana split (godiset om ni minns?)
JAG LEVER IGEN! Fantastiskt.
Okej, så jag är inte 100% frisk, jag har lite ont i halsen fortfarande (vilket nu har övergått till en hostande/hes fas ist för kanintesväljanågontingallsutanattgråtafas). Men det är definitivt bättre och jag hoppas att jag kan komma ut imorn!
Imorse när jag vaknade låg jag länge och bara lyssnade när regnet smackade mot fönstret. Jag längtade verkligen efter att få bara ställa mig utomhus och låta regnet ösa ner över mig tills jag var helt kall och blöt. (Vilket kanske inte är en så smart ide om jag nyss blivit frisk?) Jag tycker iaf att regn är otroligt mysigt när man inte måste vara ute i det, utan när man kan gå ut om man vill eller bara njuta av det från andra sidan fönstret. Vilket inte hade något med saken att göra ser jag nu när jag läste det jag nyss skrev.
Sådär då, det var bara det jag ville ha fram. Mitt meddelande till världen om att jag fortfarande lever och snart är ute och lägger ironiska kommentarer på allt ni säger och ingen fattar ironin. Oh vad jag längtar.
