You can try to resist

Jag är ganska ordlös. Jag vill skriva, men jag vet inte riktigt vad.

Allting går så snabbt. Jag känner att jag inte riktigt hinner med. Jag vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.

Jag har hört att man har samma tankar nästan hela dagarna.

What hurts he most
was beeing so close
and having so much to say
and watching you walk away
never knowing
what could have been
and not seeing that loving you
Is what I was tryin' to do


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0